2011-12-09

Pers resa

Jag gick upp tidigt innan tuppen gal och började arbeta med att slå höet. Jag undrade hur man skulle få det sålt så dåligt det var. När jag kom tillbaks till gården såg jag en piga som var ny. Husbonden svor och slog pigan för hon tog en paus i sitt arbete jag var för rädd för att kunna hjälpa till så jag stod vid ett träd som precis börjat tappa löven tills husbonden gick därifrån. Då gick jag till pigan och hjälpte henne upp och presenterade mig. Hon hette Eva och kom från en fattig bonde familj.

På natten tänkte jag hur man skulle komma bort från den här gården jag hade ju ingen familj och inga pengar. Jag hade läst i en bok om Amerika och storstäder att folk sökte arbetskraft men vem skulle vilja ha mig en fattig bonddräng som inte är särskilt smart eller välbyggd jag Per Jakobsson som aldrig sett en annan syn Än landet.

Nästa dag försov jag mig husbonden smällde upp dörren och drog mig ut till åkern jag fick en varning att nästa gång jag försover mig kommer han att slå mig gul och blå. Jag gäspade högt medans jag tog upp stora stenar från åkern Det är väldigt många och stora stenar i åkern det här kommer inte att bli klart så snabbt tänker jag för mig själv. När jag kommer tillbaks ser jag Eva gråta jag frågade vad det vad hon svarar att hon saknade sin familj och vänner det är ingen fara svarade jag alla får hemlängtan men det går över.

Till lunch åt jag vad alltid åt salt sill och potatis efter en kraftig lunch gick jag längs landsvägen och kollade på fåren i hagarna och den stora sjön där husbonden satt hela dagarna och fiskade när jag väl hade kommit fram till åkern ser jag att husbondens redskap var borta jag letade överallt sen ser jag en skugga bakom mig det är husbonden jag får en knytnäve på mitt öga och när jag vaknar upp ser att jag har en stor blåtira på mitt ena öga.

Blåtiran gick inte bort efter ett par dagar och jag bestämde mig att gå hem till min familj om dom fortfarande var kvar. Jag gick till fots men när jag kom fram var det bara ett tomt hus dom har väl flyttat till stan det hade nästan hela byn gjort efter den dåliga skörden för två års sen det var bara husbondens bondgård och ett torp som jag inte visste vem som bodde där men det var ju bättre än att komma tillbaks till husbonden och få stryk men på vägen möter jag husbonden som har varit i staden och köpt nya verktyg tvingar mig att gå hem när jag kommer tillbaks ser jag att Eva rusar mot mig snyftande med en näsduk och omfamnar mig hon säger att hon var rädd att jag skulle vara borta för alltid och att hon skulle vara kvar här själv det var då jag insåg att jag betydde något.

På natten tänkte jag  på hur jag skulle ha råd till en amerikabiljett till slut kom jag på en idé husbonden har mycket pengar så om jag tog lite då och då kan det vara en början. Jag höll på några månader tills jag fick höra att husbonden hade fått en stor pengasumma för sin skörd jag var förvånad men tänkte att om jag tar vad jag har kvar till resan behövde jag inte arbeta mer. Pengarna kom på måndagen jag berättade för Eva att jag tänkte sticka hon ville följa med men jag sa till henne att jag inte hade råd att ha med henne hon gick bort med blicken neråt och suckade djupt när ska jag komma härifrån.

Jag gick igenom min plan och dubbelkollar allt man kan ju inte lämna något åt ödet. Jag smyger in i huset husbonden är i stan för att få sålt veckans fångst av fisk. Jag genomsökte husets byråer och hyllor jag började tänka var kunde pengarna vara jag genomsökte hans rum och då plötsligt hörde jag en kärra på landsvägen måtte det inte vara husbonden tänkte jag tyst för mig själv. Jag hörde dörren öppnas sakta.

Jag tog så mycket pengar jag kom åt och stack så snabbt jag kunde genom köksdörren.
Jag gick tyst genom gården jag fick inte väcka djuren. När jag kom fram till rummet där jag bodde la jag pengarna under min säng. Jag kunde inte sova jag tänkte på om husbonden hade sett mig eller märkt att pengar saknades.

Jag vaknade tidigt och började med den steniga åkern jag hoppades på att han inte märkt något och att han inte gick in i mitt rum och såg pengarna. Jag gick tillbaks till gården för att äta lunch men jag blev stoppad på vägen av husbonden som ville prata med mig han sa att pengar saknades och han hade hört ljud från huset i går. Han undrade om jag hade sett något jag sa nej samtidigt som jag börjades svettas väldigt mycket husbonden hade upptäckt att pengar saknades och snart skulle han misstänka att det var jag eller Eva.

Efter en lunch av gårdagens soppa gick jag hungrig till åkern och började arbeta. Jag såg husbonden komma längs vägen jag låtsades som ingenting. Jag tog upp stora stenar för att verka flitig och duktig så att han inte skulle misstänka mig han kom fram och klippte till mig och sa att jag ljög. Han hade kommit på att det var Eva hon var ju ny och hade velat komma bort från gården sen första början.

Jag arbetade tills husbonden gick bort jag sprang allt jag kunde till gården och såg att Eva gick längs vägen med den lilla packningen hon hade. Jag frågade vad som hade hänt och hon svarade tyst att hon hade anklagats att tagit husbondens pengar. Jag gick dystert tillbaks till gården och tänkte om jag skulle sluta och hjälpa Eva eller stanna på gården och leva i förtryck.

Jag gick till husbonden och frågade om han hade fått tillbaks pengarna han sa att Eva inte hade sagt var dom var.

På kvällen bestämde jag mig för att packa för att på morgonen gå för att leta efter Eva. Jag kunde inte leva i sådan skuld till någon annan.

Jag gick längs landsvägen och kollade överallt efter Eva. Efter ett tag ser jag Eva sitta vid landsvägens kant och be för att åka med vagnarna som rusade förbi. Jag sprang fram till henne och sa förlåt för att jag inte försvarade henne på gården. Jag får ett tyst svar som jag inte uppfattade så jag satte mig bredvid henne och hjälpte henne att få skjuts.

Vi satt där minst en timme innan det kom en vagn som stannade vi hoppade upp på den och frågade var den skulle. Det var en ung man som körde. Han skulle till staden för att åka med till Amerika. Han babblade om Amerika hela resan till staden. När vi kom fram väcktes jag av höga ljud skepp som signalerade att dom ska åka, Människor som pratade jag tänkte hur ska man klara sig i den här staden.

Jag väckte Eva som förvånande fortfarande sov. Vi hoppade av och tackade för skjutsen. Jag frågade om det var ett värdshus i närheten. Han sa att det var ett par kvarter bort. Vi gick dit och frågade efter ett rum när jag betalade med dom stulna pengarna och kände att jag tog ett steg bort mot Amerika varje gång jag använde pengarna. Vi gick till rummet och packade ur våra saker efter det gick vi och la oss och jag tänkte hur jag skulle klara det här.

På morgonen gick jag upp för att leta efter jobb Eva gjorde detsamma jag gick runt i staden och när jag gick på en gata och sparkade till en sten gick jag plötsligt in i en person han slog till mig och vände sig om igen jag kollade upp och såg en stor fabrik jag gick in och letade efter den ansvariga för fabriken. Jag blev visad av arbetarna på ett argt vis. Jag gick in på kontoret och bad efter ett jobb.

Jag fick ett jobb men det var bara ett jobb som lärling som sträckte sig i en månad med en rätt så bra lön. Efter dagens arbete gick jag till torget och köpte en limpa för pengarna som jag hade stulit det kändes inte som jag tog ett steg bort från Amerika när jag använde dom. Jag gick genom stadens mörka kvarter och kände mig hotad efter ett tag såg jag värdshuset Jag kliver in i vårt rum och ser att Eva inte hade kommit hem så jag gick och la mig och undrade var hon var. När jag vaknade var hon inte hemma. Jag gick till mitt jobb och när jag kom hem igen var Eva inte där.

Eva hade inte kommit hem någon gång under hela veckan så jag gick ut efter jobbet började leta efter henne. Jag gick till det stora torget och marknadsgatan. Jag såg henne vid en gränd. Jag vinkade kraftigt men hon såg mig inte så jag gick fram till henne då såg jag hennes arga blick. Jag frågade vad det var. Hon svarar att jag skulle sticka. Jag bad henne att gå hem och vila. Hon följde med mig. På vägen frågade jag varför hon inte hade kommit till vårt rum på hela veckan. Hon svarade att hon hade varit upptagen.

På morgonen gick vi letade efter ett jobb. Vi gick till en textilfabrik och söker jobb Eva får ett men det är också bara kortvarigt som dom flesta i staden. Så nästa dag går vi till våra hederliga jobb.

Efter en dags arbete gick jag till torget för att köpa bröd. Jag såg en stor folkmassa och mitt ibland stod det tre kvinnor som sjöng om deras dåliga liv plötsligt kom en präst och sa högt och tydligt att vi skulle gå till kyrkan och inte dricka varje kväll. Då hörde jag en röst bakom mig som sa att dom höga männen inte var bättre än oss och det är kyrkan och kungen som vill att vi ska döda och mörda folk i krig. Det höll på ett tag tills länsman kom han sa till mannen att sluta eller åka i fängelset.

Folk gick därifrån och jag tänkte på vad dom har sagt men jag brydde mig inte särskilt mycket. Jag gick hem och åt en bit bröd. Jag försökte sova men jag kunde tänkte bara på vad dom hade sagt på torget jag höll med prästen vi drack mycket men dom höga männen var inte bättre så jag var väl lite i mitten.

Jag gick till fabriken och började arbeta efter ett tag sökte den ansvariga för fabriken upp mig och sa att jag fick ett fast jobb om jag åkte över till Amerika och började jobba där jag blev glad inom mig efter jobbet sprang jag hem till Eva och sa att jag ska till Amerika. Dagarna gick och jag bara väntade tills båten skulle komma jag visste att den skulle komma i slutet av veckan men efter jobbet gick jag och satte mig vid hamnen och kollade efter båten.

Dagen i slutet av veckan kom båten Jag hade packat dagen innan vad jag behövde och Eva stod bredvid mig när vi såg båten komma närmare från horisonten. Jag kände ett hopp tändas att min dröm kommer i uppfyllelse

Vi klev på båten och fick en liten yta jag tålde inte stanken så jag gick upp på däck. När jag såg hur höga mastarna blev jag höjdrädd och satte mig ner på ett lugnt ställe jag hörde ett ljud och folk som gick jag följde med och såg att dom gav ut mat jag ställde mig i ledet och efter ett tag fick jag mat. jag gick ner till Eva och delade på maten vi gick och la oss i våra sängar och sov jag tänkte hela natten på hur det skulle vara i Amerika.

Dagarna gick och jag såg att Eva blev sjukare och sjukare som dom flesta på båten en dag så var vi båda på däck och plötsligt föll ner på däcket jag försökte väcka liv i henne men hon rörde inte på sig jag tittade upp och då såg jag det nya landet Amerika.